Vår kul­tur är byggd kring en strä­van att fören­kla saker och design omkring oss. Det gäller oss själva som indi­vider och före­tag samt för samhäl­let i stort. Vi värnar om håll­barhet och kvalitet och tror idéer blir bät­tre genom dia­log och ständiga försök att ta ett litet steg till när allt verkar klart.

Varför hittar jag aldrig några jeans?

levis-levis-505-dark-wash-selvage-jeans-32505-0005-p5002-15600_image

Flera före­tag brot­tas med samma prob­lem. Vi tar fram fler, bät­tre och indi­vidu­ellt skräd­dade tjän­ster och pro­duk­ter. Ändå min­skar engage­manget för dessa. Varför?

Jag tror flera kän­ner igen sig.  Är det fler än fem rät­ter på lunch­menyn blir det genast svårt att välja. För att inte tala om pen­sion­ss­parande och fonder. Eller att gå in till en daglig­varuhan­del och försöka att välja olivolja eller korv?  Du kom­mer möta långa rader av kända och okända märken. Bli stående fram­för hyl­lorna. Eller testa att välja ett par jeans. Du måste, i det när­mast, vara en expert för att klara ett val idag.

När jag växte upp fanns det bara två jeans som räk­nades, Levis 505 och 501. Det fanns en tvät­tning. Det fanns en form. Och ja, det tog lång tid att “gå in dem”. De syd­des om, de blek­tes och de antog många nya for­mer med diverse olika så kallade “kilmoden”. Men valet att köpa jeans var enkelt. Levis 505.

Tro mig, jag vill inte till­baka till tiden där det bara fanns ett par jeans som räk­nades. Men dagens oändliga urval har tyvärr bara resul­terat i att jag aldrig kan välja jeans.

Jag tycker jeans är det per­fekta plagget, men jag hit­tar aldrig jeans. Varje gång jag går in i affären frå­gar jag direkt om hjälp. Vad tror du jag pas­sar i för jeans? Då får jag mot­frå­gorna. Vill du ha smala? Boot­cut? Raka? Mörka? Ljusa? Någon färg? Favorit­märke? Jag är för­lorad. Vän­lig per­sonal tar fram ett antal för provn­ing. Efter ett tio­tal jeans läm­nar jag butiken och kän­ner mig tjock, ful och miss­nöjd. Varför?

Under något århun­drade har vi levt med en “san­ning”. Ju fler val vi har desto större fri­het har vi…..och desto lyck­li­gare blir vi. Även om jag inte vill gå till­baka till tonårens enkla val, vill jag inte heller stå lika han­dlings­för­la­mad idag. Stäm­mer då denna san­ning? Kanske är det som Kafka säger?

99ebc754af80c3cf19d3f72a4664ee48

Sheena Iyen­gar, S.T. Lee Pro­fes­sor of Busi­ness på Colum­bia Busi­ness School, utförde en spän­nande studie i en stor daglig­varuhan­del i USA, Drea­gers Gro­cery store. De är kända för sitt stora, kval­i­ta­tiva utbud. Hon upp­täckte att de bland annat hade ca 2 500 olika vat­ten­flaskor. Trots det breda sor­ti­mentet hand­lade hon säl­lan i butiken. Hon kom ut ur butiken utan varor. Varför?

Sheena Iyen­gar sökte svaret i ett ”marme­ladtest”. I butiken fanns 348 olika marme­lader. Sheena valde ut sex sty­cken till ett provs­makn­ings­bord under en vecka och räk­nade hur många som klev in i butiken, som stan­nade och provs­makade. Efter en tid gjorde hon om testet med 24 olika marmelader.

Så hur många stan­nade vid sex sty­cken marme­lader av de som gick in i butiken? Och hur många stan­nade vid 24 sty­cken marme­lader av de som gick in i butiken. Det visade sig att 60% stan­nade när det stod 24 marme­lader upp­dukade för provs­makn­ing medan 40% stan­nade när det stod sex marme­lader upp­dukade. Så iak­t­tagelsen är att fler stan­nar när utbudet är större. Något vi kän­ner igen i attrak­tion­skraften med ett fritt och större urval.

Nästa steg i stu­dien var – hur många köpte vid respek­tive tillfälle? Det visade sig att 30% av de som stan­nade vi sex sty­cken marme­lader köpte från dessa. Men bara 3% köpte när det stod 24 marme­lader. I antal per­soner blir det att om 100 per­soner klev in i butiken så gick 40 per­soner fram till bor­det med sex marme­lader. 12 av dessa köpte marme­lad. Av de 60 per­soner som gick fram till bor­det med 24 marme­lader så var det färre än 2 som köpte marmelad.

Skärmavbild 2014-11-28 kl. 19.02.32

En slut­sats, efter fler­tal studier, är att om vi ställs inför för många val så väl­jer vi ofta att inte välja all. Även om valet skulle gynna våra intressen. Sheena Iyen­gar har utfört flera studier och kom­mit fram till slutsatserna:

Vad hän­der vid fler valmöjligheter?

1. Vi får ett lägre engage­mang dvs. vi väl­jer att inte välja om vi har för många val

2. Kvaliteten på våra val blir sämre vid fler val och är ofta direkt dålig för oss.

3. Vi är min­dre till­freds med våra val, även om vi har gjort ett bra val. Det kanske fanns en möj­lighet att välja något bät­tre, tänker vi.

Sum­merat är att fler val inte har gjort oss fri­are. Fler val paral­y­serar oss och gör oss min­dre lyck­liga och mer otill­fredsställda. Vi går och funderar…….kunde vi ha gjort ett bät­tre val

Men vad krävs för att skapa engage­mang? Vår 17-åriga BVD-erfarenhet har sam­lat ihop några tips.

1. Fören­kla i det kom­plexa för att för­ty­dliga det som är mest vik­tigt. Låter enkel och är ofta så svårt.

2. Kat­e­goris­era, rama in, tydlig­gör och förstärk. Men gör det utifrån kun­dens per­spek­tiv och ej det interna i före­tagets per­spek­tiv och organisation.

3. Konkre­tis­era och skapa ett tydligt syfte genom att visu­alis­era. 80 % av alla män­niskor tolkar först i bilder. Utnyt­tja den kraften.

4. Förän­dra lite hela tiden men med fokus på ovanstående, förenkla.

5. Låt det finnas luftighet och tom­rum. Oavsett om det är ord, form eller bild. Mycket finns att läsa i tom­rum­met omkring.

Vi ser idag en trend att fler och fler butiker väl­jer att min­ska i sor­ti­mentet, sortera ur butik­erna och ”rama in” erb­ju­dan­den tydli­gare. En väg vi delar och tror på. Kanske kan jag också i framti­den hitta ett par jeans.

Diana Upp­man

Från How Design Live, Boston

Med cirka fem före­drag i par­al­lella ses­sioner från kl 8.00−20.00 är dagarna lätta att fylla. Kvaliteten är hög, men det är en känsla som lik­nar en musik­fes­ti­val. Ju län­gre du deltar desto kortare tid lyssnar du på det stora utbudet.

Mal­colm Glad­well öppnade dagarna under jubel och fort­farande tre dagar senare är det DET före­draget alla pratar om. Kär­nan i hans tema visar sig vara den kärna hela kon­fer­ensen cirkulerar kring: Du måste våga miss­ly­ckas för att göra något rik­tigt bra! Mal­colm frå­gade pub­liken ”Is the cost of fail­ure so high that we have lost our abil­ity to be imaginative?”

ed51d248f9e40d6c35395c4a77d09746_monday

Den andra delen hand­lade om att design möjlig­gör ett bät­tre liv för alla. “Men var hit­tar jag design­ers i affärslivet och bland inno­vatörer, frå­gade Mal­colm? Ni behövs där.” Lik­som majoriteten av talare provo­cerar han pub­liken. ” Erkänn att ni blev design­ers för att ni var nyfikna, kreativa och ville förstå män­niskor? Var­för gör då design­ers så mycket slen­tri­an­mäs­sig design?” Var­för dri­ver ni inte nyfiket utvecklingen?” Han exem­pli­fier­ade ankom­sten till en fly­g­plats via flyg. En erfaren­het vi själva upplevde tim­men innan. “Vi lan­dar i en miljö där det inte finns någon nav­iger­ing som hjälper män­niskor var de ska ta vägen. Män­niskor, som uppen­bart inte trivs med sina arbeten, tar emot bakom stora bås och ställer frå­gor du redan fyllt i på ett pap­per. De är inte glada. De är sura, but­tra och tit­tar knappt upp. Hun­dar cirkulerar runt i lokalen och luk­tar på väskor, skor mm. Köerna är långa då admin­is­tra­tio­nen är stor. Över­allt är det kameror. Sam­tidigt som du hör i hög­ta­laren ”Warmly wel­come to Boston”. Kän­ner du dig välkom­men? Vem des­ig­nade den upplevelsen? Var­för gör ni inget?”

Design av upplevelser stod nästa stjärna för, Stan­ley Hainsworth. Efter 20 år som kreativ chef för NIKE och har han arbe­tat med varumärkesför­fly­t­tning för före­tag som Lego, Star­bucks, Adi­das och Pepsi. Nu dri­ver han nu sin egen kreativa byrå, gal­leri, butik…“whatever” Tether. Utan utbild­ning, ingen kun­skap om design men med stor nyfiken­het på livet blir han kreativt ans­varig för Nike. Där star­tar en vild resa att våga göra nytt, våga arbeta över gränserna mel­lan mark­nads­föring, ekonomi, kul­tur, design, konst, dans, musik, veten­skap och allt som kan kop­plas sam­man för  din historia.

Du är den his­to­ria du berät­tar, menar Stan­ley. Låter så självk­lart, men så svårt. Och vilka är då Tether? Jo, en ”Where Story-Driven, Poly­mor­phic Cre­ative Endeav­ors Wear a Full-Service Design and Brand­ing Agency Cha­peau. Inde­pen­dent. Whip Smart. Con­ta­gious”. Jag tror alla gick ut från hans före­drag med känslan ”jag kan, jag vill, allt är möjligt!”. En av de bästa föreläsarna.

Diana

Godmorgon Boston. Godmorgon How Design Live och Seth Godin.

Boston

Efter en isländsk pilot­strejk och ett dygn förse­nade så är nu BVD äntli­gen på plats för en veckas How Design Live, USAs största designerevent. Över 3000 design­ers och mark­nads­förare är på plats och det är ett pro­gram utöver det van­liga http://​www​.howde​sign​live​.com/.

Först ut på scen ser vi en liten man med stora glasö­gon. Han tit­tar ut över pub­liken och frågar:

seth

- Hur många av er tycker att ni skulle göra ett bät­tre arbete om ni hade modi­gare kun­der, mer pen­gar och en snäl­lare chef?

Många hän­der sträcks upp i luften med stort skratt.

- Bull­shit, dånar det från sce­nen. Tyst­nade föll tungt ner i marken. Bull­shit, dånar det igen. Det är det per­fekta sät­tet att gömma sig bakom sin räd­sla. Du inbil­lar dig att om allt ändrar sig runt dig så kom­mer du arbeta bät­tre. Det är en lögn. Din lögn.

Den lilla man­nen med de stora glasö­go­nen är Seth Godin, för­fattare bakom ett fler­tal böcker inom mark­nads­föring som Pur­ple Cow, All Mar­keters Are Liars och We Are All Weird. Öppnin­gen gick på knock-out.

Han berät­tar att det är rep­til­hjär­nan, som spelar oss ett spratt. Den vill att vi ska känna oss säkra och ha kon­troll. Den van­li­gaste räd­slan idag ska­par en ångest. Att ha ångest är att är att uppl­eva ett miss­ly­ckande i för­hand, berättare Seth. Om vi inte hanterar denna och för­bereder oss för ett möjligt miss­ly­ckande, då bör­jar vi skylla ifrån oss. Det gör för ont att möta san­nin­gen. Det är ett försvar, ska­pat av rep­til­hjär­nan, som söker orsaker utan­för oss själva.

Vi måste lära oss att dansa med ångesten, menar Seth Godin. Han söker röt­ter till­baka till skolåldern. I skolan lär vi oss det indus­triella beteen­det. Att lyda och inordna oss. Om vi inte lyder är vi dödens, säger rep­til­hjär­nan till oss. Skolan bidrar till ångest och rädda män­niskor, menar Seth. Och rädda män­niskor skyller på andra. Det finns bara två saker barn behöver lära sig idag, prob­lem­lös­ning och eget ledarskap, fort­sät­ter Seth. Båda egen­skaperna hjälper dem att lösa vilka prob­lem de än ham­nar i och kunna leda sig själv genom olika utmaningar. Detta stärker självförtroendet.

En man från pub­liken frågar:

- Men vi som inte har lärt oss detta i skolan, hur kan vi få ett självförtroende?

Seth skiner upp och svarar:

- If I fail more than you, I win. Du måste våga för­lora. Igen och igen. Då bry­ter du den dåliga cirkeln. Jag är livrädd varje gång jag går upp på en scen. Det är ingen skill­nad om det är 30 eller 3000 per­soner i pub­liken. Jag är livrädd. Men jag har dansat med min räd­sla. Jag vet att jag inte kom­mer att dö. Kanske skäm­mas och göra bort mig. Men jag dör inte.

De vi ofta ser som framgångssagor har ofta dri­vits fram av män­nisko­rna, som har miss­ly­ck­ats, varit sk ”loosers” i andra män­niskors ögon. Men genom att omväx­lande lyckas och miss­ly­ck­ats får de ett självförtroende att utmana sin ångest och räd­sla. Går du aldrig utan­för din bekväm­lighet­szon kom­mer du fastna i din räd­sla och din egna utveck­ling. Det finns inga enkla vägar. Tygla din rep­til­hjärna. Våga testa saker du är obekväm med.

Men jag gis­sar att du är designer, säger Seth. Design­ers är rädda, men efter­som de ofta måste lösa konkreta prob­lem och testa sig fram i sitt arbete har ni design­ers en bät­tre poten­tial att hantera er ångest än många andra yrkesgrup­per. Alla borde tänka som design­ers, ta in insik­ter, lösa prob­lem och testa om prob­le­men var bra nog. De kom­mer garan­terat miss­ly­ckas i bör­jan. Men det är ju en del av processen. Tack Seth, tyst­nade och ångesten är nu häm­tad från gol­vet och kas­tad upp i luften igen.

Diana

Håll koll 2014 - Affärstrender

1c5df938a1a132890dae790752b77eb2Näst på tur är våra Affärstren­der för 2014. Före­tag och kon­sumenter kom­mer ha fort­satt fokus på håll­barhet­stren­der, såväl inom miljöom­rådet som det sociala. Dessa lig­ger inte med i vår “trendlista” utan är en rådande trend som fort­sät­ter att förd­ju­pas inom respek­tive trendområde.

1. 2014 är entre­prenör­ernas år

Det blir allt enklare att starta upp före­tag. Med stöd av bil­liga ekonomi- och affärssys­tem i mol­net, en mark­nads­föring som byg­ger mer på ”smart­ness” än starka ekonomiska mark­nad­sresurser och en dig­i­tal infra­struk­tur som fören­klar arbete i olika nätverk så  är det lägre etab­ler­ing­shin­der idag. Nätet sväm­mar över av före­tagstips och män­niskor som hjälper till. Priset är en ökad konkur­rens och en prispress inom tjän­ste­sek­torn kom­mer vara tydlig 2014.

2. Accel­ererande innovation

Vi ser en accel­ererande inno­va­tion­stakt. Vi rör oss från ”hem­liga”, interna utveck­lings­grup­per till öppna, nätverkande grup­per som till­sam­mans ska­par nya inno­va­tioner. De som för­packar dem snab­bast och bäst vin­ner. Inno­va­tion­stak­ten leder vidare till “testa och för­bät­tra” nedan.

3. Samar­bete i nätverk

Före­tag ska­par nätverk för att kunna nyt­tja varan­dras spe­cial­istkom­pe­tenser. Vi ser mer arbete i nätverk med öppen, trans­par­ent infor­ma­tion. Visst, andra kan härma efter dina affär­sidéer, men troli­gen kom­mer öppen­heten leda till fler affärer och fler insik­ter från andra än om du behål­lit dem inom före­tagets väg­gar. Samar­beten och nya kon­stel­la­tioner kom­mer vara framgångsre­ceptet för 2014.

4. Bild­samhälle

Före­tag måste vara attrak­tiva! Använd bilder och prata med ord. Vi lever i en bildålder och ord är för ”platta” och endi­men­sionella för att medar­betare och kun­der rik­tigt ska förstå och känna din affär och ambi­tion. Det finns en tröghet att läsa infor­ma­tion idag. Bilder med kom­plet­terande han­dling, eller det på engel­ska “sto­ry­ac­tions”, tydlig­gör din affär internt och externt.

5. Testa, för­bät­tra, fort­sätt testa…

Du kom­mer inte kunna tänka ut en färdig nyhet i din affär­sport­följ. Testa och lansera snabbt och rev­idera i små steg. Företag måste bli snabba.  Vi går från en tid med långa interna arbet­sprocesser till att snabbt lansera nya idéer i icke-perfekt skick och sedan för­bät­tra dessa sys­tem­a­tiskt. Dessa test­processer har många namn; lean, design­process, maschmal­low chal­lenge etc. Gemen­samt är att snabb­het är bät­tre än per­fek­tion. Per­fek­tion upp­nås stegvis.

6. Förenkla, fören­kla och fören­kla lite till.

Rensa och städa ofta i din affärstrategi, port­följ, kom­mu­nika­tion och i ditt arbete. Du kom­mer då nå en tydlig kärna.  Utifrån den kan du och din affär vara agil och snab­brörlig. Tren­den kom­mer av för mycket infor­ma­tion, infor­ma­tion­skanaler och split­trad uppmärksamhet.

Diana Upp­man

Håll koll på 2014 – Retailtrender

23c0fdbeda433b50a95a912b861a5c1c

Nytt år med nya förvänt­ningar. Egentli­gen har tren­der inget start och slut­da­tum, men vi på BVD, som löpande arbe­tar med omvärld­s­analys, vill ändå våga oss på en håll-koll lista med utvalda tren­der för våra olika arbet­som­rå­den. Först ut är våra Retail­tren­der för 2014. Vi bedömer att före­tag och kon­sumenter kom­mer ha fort­satt fokus på håll­barhet­stren­der, såväl inom miljöom­rådet som det sociala. Dessa lig­ger inte med i vår trendlis­tan utan är en rådande trend som fort­sät­ter att fördjupas.

1. Söm­lös kom­mu­nika­tion och förstärkt service

Ser­vice­graden ökar och de indi­vidu­ella valen får ett bredare genom­slag.  Det är ny teknik som Blue­tooth Low Energy (BLE), Blue­tooth 4.0, Esti­mote, iBea­con, bil­li­gare sensor- och Big Data teknik mm som stöd­jer skräd­darsydd infor­ma­tion i butik eller på andra fysiska platser. Dessa tekniker kom­mer till­sam­mans stödja såväl affärsstyrn­ing som butik­sup­plevelse. Vi tror inte att vi får se en mängd butiker med stora skär­mar och tou­schscreens, utan en mer dold och sub­til kom­mu­nika­tion med dig­i­talt innehåll och stöd. Även den fysiska ser­vice­graden med män­skliga möten, fysiska skyl­tar och tydlig miljö får en ökad vik­tighets­grad. Den dig­i­tala och de män­skliga mötena och upplevelserna agerar till­sam­mans och är inte motsatspar.

2. En fysisk butik är attrak­tiv för levande stad

I våra kom­mande urbana tren­der visar vi hur nya möte­s­platser blir vik­ti­gare för stadens liv och attrak­tion. Butiks­ga­tor med restau­ranger, aktiviteter och kaféer ofta attrak­tiva. Att dra män­niskor till stråk blir vik­tigt lik­som att finnas på dessa stråk. Stadskärnor bör­jar ta revan­sch på han­del­sladorna utan­för staden.

Även tekniken höjer den fysiska butik­sup­plevelsen där stora mängder data kan behand­las och därmed skräd­darsy upplevelsen för köparen (se mer ovan). Det innebär exem­pelvis att det som ”pin­nas” mycket på Pin­ter­est snabbt återfinns på butik­shyl­lor. Butik­sup­plevelsen och inred­nin­gen blir en spän­nande scen för hän­delser, lik­som plat­sen och gatan utan­för blir en plats för hap­pen­ings, kul­tur och event. Vi kom­mer prata mycket om stråk och platser och deras iden­titet. (Läs mer om urbana tren­der 2014 i kom­mande blogg inlägg).

3. ”Beta Retailing”

I våra affärstren­der pratar vi om tren­den “testa och för­bät­tra”. Tren­dens dri­vkraft har sin bak­grund i en ökad nyhet­stakt för pro­duk­ter och tjän­ster, vilket med­för att före­ta­gen inte hin­ner tänka och utvärdera klart innan nylanser­ing. Där­för tes­tas nya idéer snabbt i ”Beta” ver­sioner i olika miljöer, som test- och pop-up butiker. Suc­ce­sivt utveck­las eller avveck­las kon­cept utifrån dess mot­ta­gande. Snabb­het är cen­tralt och det är bät­tre att vara snabb än perfekt.

4. Mobila betalningar

Gam­mal trend som återkom­mit under flera år, men 2014 ser ut att blir det stora genom­slagsåret. Revirtänkande aktörer inom banksek­torn har bör­jat samar­beta för gemen­samma mobila stan­darder och lös­ningar. Vi kom­mer se ökat använ­dande av mobila betal­ningar 2014 och i dess köl­vat­ten ska­pas nya tjän­ster och beteen­demön­ster för konsumtion.

5. Bär­bar kom­mu­nika­tion, rörlig konsumtion

Vi får fler upp­kop­plade, bär­bara appa­rater utöver smarta tele­foner och surf­plat­tor. Upp­kop­plade klockor, glasö­gon, arm­band, tags mm kom­mer sitta på våra kläder, väskor, han­dleder och krop­par. I dess spår upp­står en rad nya kom­mu­nika­tion­s­möj­ligheter och tjän­ster.  Vi kon­sumerar och kom­mu­nicerar mer i rörelse.

6. Begrän­sat sor­ti­ment säljer

Denna trend påbör­jades redan 2013 och kom­mer att inten­si­fieras 2014. Forskn­ingsre­sul­tat visar att ju fler val vi står inför desto min­dre kon­sumerar och väl­jer vi. Och om vi ställs inför många alter­na­tiv är vi ofta miss­nöjda med vårt val. Under 2014 såg vi några större ked­jor skala ned sor­ti­mentet just för att öka köpen. Vi kom­mer se mer av detta 2014. Det kan vara urplock­ats sor­ti­ment och tydliga pro­duk­thyl­lor. Det kan vara färre alter­na­tiv i butik men snab­bare omsät­tning av sor­ti­ment. Det kan vara små butiker på flera lokala platser fram­för en stor.

Bub­blare:

Fler outlet-butiker och ”show­room­ing” såväl utan­för som inne i stadskärnor. Egna pro­duk­t­varumärken inom en butikskedja får egna min­dre butiker under eget varumärke. 3-D printer i vissa butiker kan hjälpa till att skrädda pro­duk­ter och/eller min­ska lager.

Diana Upp­man

BVDs uppskattade föredrag om platsidentitet

diana_uppman

Vår VD, Diana Upp­man, var en av föreläsarna på Stads­byg­gnads­da­gen i Upp­lands Väsby, den 4 sep­tem­ber 2013. Nu kan du se Dianas före­drag på UR Play. Syftet med före­draget var att lyfta diskus­sio­nen kring vad som gör en plats attrak­tiv och värde­full. Vi förd­ju­par oss just nu i frå­gan och planerar fler spän­nande före­drag och event. Håller er uppdaterade!

Den utmärkta platsen. Del 1

Vad är en utmärkt plats? Vilka egen­skaper har denna? Går det att “märka ut” en plats, likt före­ta­gens och dess pro­duk­ters varumärke? Var­för över­hu­vud­taget diskutera frågan?

Den utmärkta platsen

Tänk på städerna Stock­holm? Kiruna? Malmö? Paris? Sergels Torg? Älmhult? Tyresö? Troli­gen får du bilder, asso­ci­a­tioner och känslor kring dessa. Det kan vara Eif­fel­tor­net, boule­varder, kul­tur, demon­stra­tioner etc. Vi tror varje plats bär en iden­titet och har en egen röst. Den berät­tar om min­nen, visar funk­tioner och kanske också för­do­mar. Dess iden­titet kan vara attrak­tiv eller oat­trak­tiv. Den kan vara sann eller falsk. Men om den är falsk eller oat­trak­tiv, går det att ändra eller för­ty­dliga en plats iden­titet? Och hur är det med platser som inte har någon iden­titet och ska bebyggas? Kan en plats hanteras likt en pro­dukt eller tjänst. Går det att ”bygga” ett platsvarumärke?

Ja, vi tror det går att “bygga” ett platsvarumärke och förstärka en plats iden­titet. Men det finns skill­nader mel­lan plats och före­tag med dess pro­duk­ter och tjän­ster. Före­tag har ofta tydlig led­ning eller ägare medan ägarskapet av en plats är mer frag­menterat. I ett före­tag finns en tydlig organ­i­sa­tion medan organ­i­sa­tio­nen för en plats är mer kom­plex och likt ägarskapet, frag­menterat. Före­taget har ofta ett före­tagsper­spek­tiv på det egna varumär­ket medan plat­sen ofta har ett kollek­tivt per­spek­tiv. Men ser vi till mot­ta­garper­spek­tivet kan det vara gan­ska lika att upp­fatta ett före­tag eller en plats. Vi får känslor kring dess respek­tive iden­titet och vi läser av löften och vi läser av oss själva och andra genom att nyt­tja före­taget eller plat­sen. Lik­som före­tag byggs och nyt­t­jas av män­niskor så kom­mer även platser att byg­gas och nyt­t­jas av människor.

Så var­för ser vi ett ökat intresse för plat­si­den­titet och platsvarumärke? Ur ett des­ti­na­tion­sper­spek­tiv har vi sett ett arbete kring plat­si­den­titet under lång tid. Det nya vi ser är att plat­si­den­titet är något mer än tur­ism och des­ti­na­tion­s­mark­nads­föring. Det hand­lar idag om att attra­hera boende, han­del, näringsliv, besökare och invester­are. Vi har en glob­alis­erad värld där stora han­delsked­jor och tren­der ska­par en viss grad av likrik­t­ning. Sam­tidigt ser vi ett ökat intresse för urban kul­tur och urbana platser och attrak­tion till det unika. Vi reser mer och det ökade antalet resor påverkar vår syn på platser, och vår hunger efter ständigt nya platser. Detta sam­man­taget har gett en ökad konkur­rens om att attra­hera boende, kap­i­tal, kom­pe­tens och besökare. En kom­mun vill öka sina skat­tein­täk­ter genom fler boende och utökat näringsliv och han­del, sam­tidigt som de vill för­bät­tra möj­ligheten att ge samhällsser­vice. Ytterli­gare ett per­spek­tiv är att indi­viders iden­titet­sprocess har gått från det pri­vata rum­met till att omfatta plat­sers rum. Vi “hör hemma” på olika platser och reser gärna till platser likt de per­soner kän­ner att de hör “hemma på”. Flera per­soner åker inte län­gre till New York utan till Williams­burg (i NY), inte till Berlin utan till Neuköln (i Berlin).

Utöver att skapa attrak­tion kan iden­titet­sar­bete vara en tydlig led­stjärna i den kom­plexa beslutkul­turen som finns kring en plats. Ett iden­titet­sar­bete kan också engagera det lokala livet. Exem­pelvis kan en iden­titet kring “håll­barhet och närhet till natur” skapa ekonomisk tillväxt med besökare som attra­heras av dess innehåll. Den kan engagera med­bor­gare och näringsliv till håll­bart beteende och investeringar. Exem­pelvis kan sym­boler från en kom­mun man­i­festeras på en plats som i Jau­jac i södra Frankrike där kon­st­nären Gaelle Villedary ska­pade en “grön stig” från byns vackra van­dringsleder och in genom byn. Den gröna sti­gen skulle inte bara knyta ihop de yttre van­dringsled­erna med byn utan var också en “kung­lig” matta för invånarna.

Jaujac, France

Ett annat exem­pel kan vara att i arkitek­turen lyfta in naturen som i ett parkom­råde i De Baarsjes i Ams­ter­dam. Här önskade kom­munen bygga en ny möte­s­plats som kom­bin­er­ade bad­hus, trän­ingslokaler, kaféliv, barn­pass­ning och restau­ranger. De Baarsjes är ett mångkul­turellt samhälle där befolknin­gen kom­mer från 129 olika län­der. Efter­som byg­gnaden uppfördes i en park fanns det en stark önskan om att inte för mycket park­mark skulle tas i anspråk. Arkitek­terna Ven­ho­evens CS uppfördes Sport­plaza Mer­ca­tor som en stad i mini­atyr under “jord”. Varje del i inter­iören attra­hera olika mål­grup­per för att visa på mång­falden i stads­de­len, medan exter­iören är en för­längn­ing av naturen in i parken. Detta skulle kunna vara ett exem­pel på byg­gnad som uppfördes under iden­titeten natur och hållbarhet.

Sportplaza Mercator, Amsterdam

Det går även att utveckla det tra­di­tionella sät­tet att se på logo­typ och utveckla nam­niden­titet med nya metoder. I Swansea har design­ern Gor­don Young byggt vidare på iden­titet och innehåll inne i National Water­front Museum och ut i parken utanför. I park­gräset träder orden Pobl + Machines fram och for­mar sig som olika bänk­for­ma­tioner. I vissa sit­ter män­niskor nära varan­dra. I andra går det att få en ensam stund. Bok­stäverna är pop­ulära sittplatser idag. Plat­sens fick en iden­titet med ord och ledtrå­dar som knyter an till plat­sens funktioner.I ett annat pro­jekt av Gor­don Yong i Black­pool har han lyft nam­net Black­pool på en hög klät­ter­väg som en start på stadens omfat­tande upprust­ning och utveck­ling. Även här var det en ny beröringspunkt som visade aktivitet i flera bemärkelser. Iden­titet­sar­betet är i dessa exem­pel ett för­ty­dli­gande kring platser var de är idag och var de är på väg.

bvd_blogg_utmarktplats

Genom att arbeta med iden­titet utifrån beröringspunk­ter, som ovan, kan plat­sen förstärka sin attrak­tion och lojalitet från boende och näringsliv. Vi kom­mer fort­sätta berätta om plat­si­den­titet och platsvarumärke under titeln Den utmärkta plat­sen. Just nu genom­för vi en omfat­tande research, inter­vjuer och studie på ämnet samt sam­lar vår gemen­samma erfaren­het för att utveckla området plat­si­den­titet och platsvarumärke ytterli­gare. Detta var del 1.

Diana Upp­man

Vad kan en designbyrå göra för att vi ska ”cykla säkert”?

Cykla säkert

Vi är en design­byrå som älskar att cykla. Men det finns också många frus­tra­tioner. Trängsel, en osäker cykelmiljö, trafik­farliga och ilskna cyk­lis­ter, het­siga bilis­ter och svår nav­iger­ing. För hur används en karta eller en app när vi sit­ter på cykeln?

Efter flera sam­tal lyck­ades vi kanalis­era vår frus­tra­tion till olika kreativa design­lös­ningar. Vi är ju trots allt en design­byrå, så vad kan en design­byrå göra för cykel­samhäl­let? Vi tog våra erfaren­heter kring nav­iger­ing och kom­mu­nika­tion och ska­pade några idéfrön. Nu öppnar vi upp för en gemen­sam dialog.

Först och främst krävs insik­ter om vem som är en cyk­list? Ofta definieras en cyk­list som just en cyk­list, dvs en per­son på en cykel. Alla är lika. Men de som cyk­lar ofta vet att cyk­lis­ter är olika. Vissa har trän­ingstrikå och snabba cyk­lar. Andra cyk­lar med barn­stol i bak eller barn­låda i fram. Tur­ist­ande cyk­lis­ter tram­par fram i långsam takt med flad­drande kar­tor. Andra cyk­lar kortare sträckor till affär, dagis och jobb. De som har län­gre sträckor till arbetet använ­der gärna sträckan som ett trän­ingspass till arbetet. För de sist­näm­nda är hög fart och få avbrott längs vägen vik­tiga fak­torer. Så hur agera för att möta alla dessa olika cykelbehov?

Cykla Säkert

Cykla säkert

En möjlig lös­ning för de snabba cyk­lis­terna är ett vägnät av snab­b­cykelvä­gar, som mark­eras gula. Vi har gjort några snabba idéskisser på Stock­holm, men det kan tilläm­pas på andra platser. Dessa gulfär­gade snab­b­cykelvä­gar förbinder olika stad­skärnor utan­för staden in mot stadens mitt. Syftet med dessa är att skapa snabba och direkta vägar, med få avbrott och så få farliga stråk som möjligt. Den gula fär­gen på skyl­tar och i marken tydlig­gör var den snabba cykelvä­gen är samt att farliga partier mark­eras ut. Par­al­lellt med denna snabba väg finns en tydligt utmark­erad “nor­mal” cykelväg. Här cyk­lar de med barn och de som trivs med ett långsam­mare tempo.

Inne i tätort­som­rå­den och staden är det fler gående och högre den­sitet av cyk­lis­ter. Här sam­las både den som cyk­lar korta sträckor, trän­ingscyk­lis­terna och tur­ist­cyk­lis­terna. Samtliga med helt olika mål med sin cykelfärd. Hur kan vi skapa en större säk­er­het och tyd­lighet för olika cyklister?

Van­liga cykel­stråk, som förslagsvis mark­eras i blått blir “huvud­stråk”. Vi tycker den blå fär­gen är tydli­gare än dagens mörkröda, som försvin­ner in i asfaltsmörkret. ”Tur­ist­stråken” mark­eras i grönt och bjuder in till lugnare cykelfärd med stopp för kultur- och naturupplevelser. Vid farliga korsningar mark­eras rän­der i marken. Avstån­det mel­lan rän­derna min­skar i takt med att avstån­det till korsnin­gen krym­per. Rän­derna mark­erar tydligt att det snart kom­mer något farligt som kräver att farten sänks. De ger också en fysisk upplevelse att sakta in. Tydliga hel­dragna cykelvä­gar mark­erar för bilis­terna var cyk­lis­terna befinner sig.

Cykla säkert

BVD Cykelbild

bvd_cykel_3_sergel

Genom att skapa olika typer av cykel­stråk och färgkod­ningar under­lät­tas nav­igerin­gen. Det blir lättare att beskriva vägen med orden “Följ den blåa vägen till den gröna vägen kor­sar den blå. Då svänger du vän­ster på den gröna vägen”. Vi vill både tydlig­göra nav­iger­ing lik­som tempo.

Idag är vägskylt­nin­g för cyk­lis­ter oty­dlig och min­i­mal i stor­lek och färg. Vi föres­lår mark­er­ade stol­par med färgkod­ning och tydlig typografi. På skyl­tarna finns även vän­liga upp­maningar som “Plinga snällt”. Det bety­der att någon kom­mer bakom och önskar köra om. Det bety­der inte “Fly­tta på dig, din idiot”, vilket är en van­lig tolkn­ing idag. Olika intressen, som exem­pelvis fart och utrymme krockar ofta, och vi cyk­lis­ter blir då ovän­ner. Vi vill att cyk­lis­ter ska tycka cyk­elfärden är trevlig och vill där­för vara med och ändra tonaliteten.

Cykla säkert

Mer hän­syn och fler tydliga sat­sningar på cykelvä­gar, cykel­park­er­ing, cykel­nav­iger­ing och cykel­säk­er­het så kom­mer vi alla vara glada och säkra cyklister! Intresset att cykla är stort. BVD bjuder in olika parter till dia­log för påverkan kring frågorna:

Hur ska­par vi högre cykelsäkerhet?

Hur ska­par vi tydli­gare nav­iger­ing på cykel?

Var ska­par vi park­er­ing till alla cyklar?

Hur kan vi effek­tivt ta med cykel på kollektivtrafik?

Hur ska­par vi bät­tre atti­ty­der i cykeltrafiken?

Hur kan vi dra nytta av den energi alla cyk­lis­ter genererar?

Barn och cykelsäkerhet?

Om kon­ceptet ”Vad kan en design­byrå göra för….?”. Vi upp­täckte att vi ofta pratade och engager­ade oss i olika samhäll­shän­delser. En dag sade vi ”Var­för kan vi inte använda oss av vår kom­pe­tens inom design och se vad vi kan göra för olika aktiviteter för samhäl­let i stort?” Sagt och gjort, ett kon­cept är fött.

Diana Upp­man & Carin Blid­holm Svensson

Hur skulle samhället se ut om det inte fanns grafisk design?

Det är nyt­tigt att fun­dera över om vi behöver grafisk design i vår vardag. Vi möts ofta av för­do­mar om att design är något ytligt, kom­mer­siellt och påk­lis­trat. Men vad skulle hända om vi inte hade skyl­tar som visade oss vägen? Eller om det inte fanns tecken omkring oss som visade var vi befann oss någon­stans? Eller om butik­erna inte hade namn­skyl­tar, färger eller annan kod­ning som visade dess innehåll? Vad skulle hända i mataffären om alla för­pack­ningar var namn­lösa, märkeslösa? Vilken är mjölk? Vilken är fil? Vilken är juice? Var kom­mer den ifrån? Är den ekol­o­gisk? Är pro­du­cen­ten en bra pro­du­cent? Troli­gen skulle vi inte hitta vad vi söker.

Och i stad­srum­met och på olika platser skulle vi vara gan­ska förvir­rade var vi skulle gå för att nå fram till slutmålet.

Så slut­li­gen, vad gör grafisk design för samhäll­snytta? Jo, grafisk design stöd­jer och under­lät­tar nav­iger­ing genom skyl­tar samt olika koder i färg och form. Grafisk design byg­ger iden­titet, his­to­rier, med­de­landen, infor­ma­tion och känslor. Genom det visuella löser, bra utfört, grafisk design tolkn­ing­sprob­lem i vår omgi­vande miljö. Grafisk design informerar, organ­is­erar och aktiverar män­niskors vardagsliv, arbete, fritid och lärande. Vår uppgift är att fören­kla för män­niskor och för­ty­dliga deras vardag. Oavsett om det är på för­pack­ningar, butik eller i olika for­mer av stadsmiljö. Det är vårt högsta mål. Att fören­kla för att för­ty­dliga med stöd i grafisk design.

Diana Upp­man

En enkel blogg…

En-enkel-blogg

Fören­kla till­varon låter enkelt, men jag har upp­täckt att det är svårare än något annat. Det är som om vi män­niskor har en inneboende sam­larkraft som kom­plicerar vår till­varo. Vi sam­lar allt. Det kan vara pry­lar, idéer, vän­ner på Face­book och olika vanor. Vi fyller varenda liten tom vrå för att sedan inte hitta det vik­ti­gaste för allt brus som ska­pas. Allt i tron att vi behöver allt. Om just denna kamp kom­mer vi beskriva i denna blogg, både pri­vat och som byrå. Hop­pas ni tycker processen är lika spän­nande som vi.

Först ut är självk­lart vår blogg. Hur kan filosofin ”fören­kla för att för­ty­dliga” tilläm­pas på en blogg? Här är några punk­ter vi sam­lade ihop inför uppstarten:

1. Samla allt i ett kro­nol­o­giskt, över­skådligt flöde. Sträva efter att inte hamna på en ny under­sida. Använd helst en läs­bar kol­umn som ögat kan kon­cen­tr­era sig. Inga annonser, upphop­pande pop-up, ani­meringar eller andra widgets.

2. Skala ned på så många funk­tioner och kat­e­goris­eringar som du kan (och usch, det är svårt).

3. Se till att allt kan läsas på olika enheter utan krån­gel. Respon­siv är namnet.

4. Bilder ska fören­kla förståelsen, berika tex­ten och gärna också vara attraktiv.

5. En blogg ska vara enkel att skriva i, annars slu­tar jag.

Vad är då vik­ti­gast i vår blogg? För oss är det ett reflek­terande kring processen att fören­kla för att för­ty­dliga. Att lära av varan­dra. Och var­för fören­kla? Svaret är enkelt. Saker blir enklare, syn­li­gare, tydli­gare och vi får tid över till det som är viktigt.

Nu går det att dra detta ytterli­gare. Behövs en blogg. Nu har vi svarat ja på denna fråga, men inget är självk­lart. Välkom­men till vår blogg. En enkel blogg.

Diana Upp­man